Två förebilder
Franciskus av Assisi och Birgitta av Vadstena är två viktiga föredömen för Pilgrimscentrum. Bådas dagar infaller under vecka 40. Därför planeras ett årligt möte med bön, delande och fördjupningsdagar under vecka 40 varje år – i början av oktober.
Heliga Birgitta
Den Heliga Birgitta av Vadstena
… var sökande, nyfiken, kunskapstörstande.Hos den lärde kaniken Mattiasi Linköping hade hon möjlighet att fram till1349 få undervisning som gav henne djupteologisk kunskap. Magister Mattias var ensamtalspartner och andlig vägledare somhon kunde diskutera allt med, människansplats i tillvaron, hennes ursprung och mål,det ondas mysterium och frågor om rätt ochorätt. Var finner jag svaren på mitt livs storafrågor?
… lät det andliga livet få avgöra hennesval. Birgittas dragning till klosterlivet kanses ur det perspektivet. Det som Birgitta erfori bönens innersta kammare försökte honöversätta till sitt handlande och i sin förkunnelse. I klostret ges möjligheten att levaavskiljt, i bön, så nära Kristus som möjligt, och därigenom komma till insikt om hurman ska leva sitt liv. Hur gör jag för att komma i kontakt med mitt innersta, för attbli den jag är menad att vara och innerst inne redan är?
… hade en helhetssyn på människan och världen. Birgitta var en pilgrim somfärdats till de stora pilgrimsmålen, Nidaros, Santiago de Compostela, Rom och Jerusalem.Hennes många och långa färder gav henne en betydande världsvana ochmänniskokännedom. Hennes horisont var inte begränsad till Sveriges. Hon kändetill resvägar och kanaler som kan överbrygga avståndet mellan människor.
Hur serjag på människor från olika delar av världen, som har andra kulturmönster, religioneroch tankemönster än de jag är van vid?
… verkade för fred och försoning. Birgitta tog initiativ till en fredsplan för attfå slut på ”hundraårskriget” mellan England och Frankrike. Birgitta framförde tillpåven att kyrkan borde stifta fred mellan staterna. Under sina drygt tjugo år i Romverkade hon för att påven skulle återvända dit från Avignon. Hennes vision var atthela världen borde vara som en Jungfru Marie örtagård, en värld i fred, försoningoch rättvisa.
Med den helige Franciskus ber vi: Herre gör mig till ett redskap fördin fred!
… var flitig bedjare. I Ekebyborna kyrka finns två välvda rum. Det norra går underbeteckningen ”Birgittas bönekammare”. Enligt traditionen användes rummet avBirgitta under hennes tid som husfru på Ulvåsa. Var samtalar jag bäst med Gud?… utövade social omsorg. Grunden i alla klosterregler är ”Ora et labora”, bedoch arbeta. Fast Birgitta aldrig blev nunna levde hon enligt denna regel. På Ulvåsastyrde hon som husfru. Birgitta lär ha använt sin ställning till storskalig välgörenhet.Hon anlade ett sjukhus där hon själv deltog i skötseln av de sjuka. Hon räddadeprostituerade från livet på gatan. Vissa tider ”tvättade hon fötterna på tolv sjuka ellerhjälplösa kvinnor”.
Hur kan jag ge av det jag har?
… uppmanades av den helige Franciskus i en uppenbarelse att vara ödmjuk,att ödmjukt lyda sin biktfader. Uppenbarelsen fick Birgitta vid en pilgrimsresa tillAssisi. Kanske finns denna uppmaning med i Birgittas bön: Herre visa mig din vägoch gör mig villig att vandra den. Vi får alla vid olika tillfällen i livet ingivelser, kanskeuppenbarelser.
Hur förhåller jag mig till dem som jag får?
… bar med hängiven uthållighet kallelsen att grunda en klosterorden ochett kloster i Vadstena. Birgitta väntade länge på att påven skulle godkänna hennesklosterorden. Hon fick uppleva det tre år före sin död. Men när klostret i Vadstenainvigdes hade hon varit död i elva år. Klosterkyrkan i Vadstena uppfördes enligtBirgittas intentioner ”av slät gärning, ödmjuk och stark”. Den är nu efter nästansju hundra år ett av Europas viktigaste pilgrimsmål. Och i Vadstena finns liksom påmånga andra håll i världen ett birgittinskt kloster.
Hängivenhet och uthållighet – vad säger de orden mig.
Den heliga Birgitta. Svenskt helgon, kanoniserad den 7 oktober 1391.
”Var och en som vill utstaka eller börja en ny väg, bör själv gå före på den.”
Birgitta Birgersdotter, föddes i Uppland, dotter till lagmannen över Uppland, Birger Persson, 1303(?). Hon blev tidigt moderlös, fostrades en tid på Aspanäs i Östergötland av sin moster, gift med lagmannen över Östergötland, Knut Jonsson. Som 13-åring blev hon bortgift enligt sin faders önskan, med Ulf Gudmarsson, bosatt på Ulvåsa gård nära Motala. Ulf blev senare också lagman, över Närke. Hon tillhörde alltså de inflytelserika släkterna i den tidens Sverige. Fastän hon helst velat gå i kloster och bli nunna, blev hon en kraftfull husmor på gården, födde åtta barn, varav några dog tidigt, medan andra kom att stå henne nära under den del av livet som följde, sedan hon blivit änka i 40-årsåldern. Hon hade då varit knuten till Kungsgården i Vadstena som fostrarinna åt den unga drottning Blanka, Blanche från Namur, som kung Magnus Eriksson äktat.
Birgitta gjorde flera pilgrimsfärder tillsammans med sin man, till Nidaros och Santiago de Compostela bl. a. 1350 finns hon i Rom, där hon väntar på påven och hans tillåtelse att få bygga ett kloster i Vadstena och grunda en ny klosterorden, Vår Heligaste Frälsares orden, OSS. 1370, efter nära 20 år, fick fick hon äntligen träffa påven och fick lov att börja bygga klostret, men först efter hennes död 1373, lyckades hennes dotter och trogna följeslagare under åren i Rom, Katarina, slutföra förhandlingarna om ordensregeln.
Katarina tjänstgjorde också under några år som abbedissa i klostret i Vadstena, trots att hon aldrig vigts till nunna. Birgitta dog i Rom den 23 juli 1373, sedan hon gjort en sista pilgrimsfärd, denna gång till den heliga landet, åtföljd av Katarina och sonen Birger. Under åren skrev Birgittas biktfäder ner alla hennes uppenbarelser, åtta böcker, som finns översatta och bevarade i fyra band.
Birgittas bön ”Herre, visa mig din väg och gör mig villig att vandra den” är också nu en daglig bön för många människor.
Franciskus av Assisi
